Investera i kobolt - 5 tips på hur du investerar i kobolt

Kobolt är en metall som använts i tusentals år för att färga krukor och senare keramik och glas. Den höga smältpunkten och det faktum att metallen är ferromagnetisk gör att den blivit populär i superlegeringar i exempelvis jetmotorer.

Men det är inte här vi hittar denna metalls stjärnstatus: Det är den senaste tidens tekniska utveckling som gjort att efterfrågan på kobolt skjutit i höjden. Orsaken: kobolt är, vid sidan av litium, en viktig metall i batterier för elektronik och i elbilar. Just det tilltagande användandet av elbilar förväntas bidra till en kraftigt ökad efterfrågan på kobolt i framtiden.

Den stora efterfrågan efter cobolt inom elbilsindustrin har stundtals drivit upp priserna. Spekulation och kortsiktig trading bidrar till ytterligare prisfluktuationer. Samtidigt är utbudet extremt begränsat. Nästan all produktion av kobolt i världen sker i den Demokratiska Republiken Kongo, ett land som präglats av konflikt och bristande respekt för mänskliga rättigheter. Det påverkar inte bara priset utan har även lett till en het debatt om bland annat miljöproblem, missförhållanden och barnarbete i samband med utvinningen.

Hur kan man investera i kobolt och vad ska man tänka på? I denna guide ger vi tips på hur du kan investera eller spekulera i kobolt. Men först ska vi titta på vad denna metall är och hur den används.

Vad är kobolt?

Kobolt är ett metalliskt grundämne med den kemiska beteckningen Co. Metallen är ferromagnetisk, eller magnetisk som vi kallar det till vardags. Det är ett hårt ämne som till färgen nästan liknar silver. Smältpunkten ligger på 1495 °C, ungefär som för järn, men betydligt högre än för koppar.

Från början ansåg man att kobolt saknade värde. Namnet kommer från tyskans Kobalt som i sin tur kommer från ”Kobolde”, ett slags mytologiskt väsen. Man trodde att dessa bergtroll förvandlade värdefull metall till metall av lågt värde för att få vara i fred. Detta ändrades 1735 då man upptäckte att de koboltrika mineralerna kunde omvandlas till en ny metall: kobolt.

I jordskorpan återfinns kobolt endast i form av mineral, där den utgör 0,0029 procent av alla ämnen. Det enda undantaget är i metall från meteoriter där kobolt finns i form av legering. Vad är en legering? En legering är ett material som har egenskaper som en metall. Det består av minst två grundämnen varav ett är en metall.

Brytning och utvinning av kobolt

En del av den kobolt som tillverkas idag kommer från mineralet koboltglans. Den absolut största mängden kobolt som utvinns kommer dock från brytning av koppar och nickel där kobolt egentligen är en biprodukt.

Eftersom kobolt främst utvinns tillsammans med koppar och nickel skulle man kunna tro att det finns gott om detta grundämne men så är det inte. Enligt United States Geological Survey uppskattas de totala reserverna av kobolt i världen till 7 000 000 ton. Av dessa finns drygt 50 procent i Demokratiska Republiken Kongo. I dagsläget står detta land för över 70 procent av all framställning av kobolt i världen! Tittar vi mer i detalj ser vi att en absolut majoritet av utvinningen sker i två gruvor: Mutanda (världens största koboltgruva) och Tenke Fungurume.

Koboltreserver i världen

		Reserver med kobolt (ton, 2019)	Reserver med kobolt (% av totala reserverna i världen)
1	Demokratiska Republiken Kongo	3 600 000	51,4 %
2	Australien	1 200 000	17,1 %
3	Kuba	500 000	7,1 %
4	Filippinerna	260 000	3,7 %
5	Ryssland	250 000	3,6 %
6	Kanada	230 000	3,3 %
7	Madagaskar	120 000	1,7 %

Källa: United States Geological Survey

Länder med störst brytning av kobolt i världen

		Brytning av kobolt (ton, 2019)	Brytning av kobolt (% av framställningen i världen)
1	Demokratiska Republiken Kongo	100 000	71,4 %
2	Ryssland	6 100	4,4 %
3	Australien	5 100	3,6 %
4	Filippinerna	4 600	3,3 %
5	Kuba	3 500	2,5 %
6	Madagaskar	3 300	2,4 %
7	Papua Nya Guinea	3 100	2,2 %

Källa: United States Geological Survey

Inget land kommer i närheten av Demokratiska Republiken Kongo - varken sett till total utvinning eller mängden reserver som finns i marken.

När det gäller reserver noterar vi dock att Australien har betydande volymer, liksom även Kuba. Kanada, som har drygt 3 procent av världens reserver har tagit initiativ till att bli en mer framstående koboltproducent. Relativt stora volymer kobolt bryts redan i Australien, Ryssland och Filippinerna.

Det stora behovet av kobolt har till och med lett till idéer om att utvinna metallen från havsbotten där det visat sig finnas stora reserver.

Kina förbrukar mest kobolt

Brytning och produktion är inte samma sak. Kina är världens största producent av kobolt i dess färdiga form. Råvaran hämtas till större delen i - just det - den Demokratiska Republiken Kongo. Att just Kina är störst inom bearbetning av kobalt är ingen slump. Här finns även världens största efterfrågan på denna dyrbara metall. Hela 80 procent av den kobolt som produceras i landet går direkt till batterier för elbilar för den egna marknaden.

”Ekvationen” för koboltframställningen i världen innehåller alltså två problematiska och dominerande element: Demokratiska Republiken Kongo och Kina. Inget av dessa länder tar särskilt stora hänsyn till varken demokrati, miljö eller mänskliga rättigheter.

Kobolt i Sverige

Det finns ingen framställning av kobolt i Sverige. Dock är reserverna inte obetydliga. Enligt Sveriges geologiska undersökning beräknas det finnas runt 19 000 ton kobolt i Sverige.

Hittills har man hittat förekomst av kobolt i bland annat:

Oviken (Bergs kommun)
Ahmavuoma (Kiruna kommun)
Lainjaur (Skelleftefältet)
Venafältet (Bergslagen)
Kiskamavaara (Kiruna)
Koboltgruvan i Los (Hälsingland, var i drift fram till 1733)

I Sverige kanske den största potentialen finns inom återvinning av kobolt. Hittills har mängden metall som funnits tillgänglig för återvinning varit begränsad men i takt med att den första generationens elbilar föråldras lär det uppstå ett större behov av att återvinna gamla elbilsbatterier. I dagsläget återvinns runt tio ton kobolt i Sverige per år. Jämför det med de cirka 500 ton kobolt som vi använder så ser du snart att det kommer att bli tal om stora mängder kobolt att återvinna i framtiden.

Kobolt - brett användningsområde

Listan med användningsområden för metallen kobolt är lång. Det är en industrimetall som har eftertraktade egenskaper i en lång rad produkter.

På global nivå ser användningen av kobolt ut så här:

Bilbatterier: 10 %
Batterier i elektronik: 45 %
Industri: 45 %

Vad används kobolt till mer exakt? Dessa är de viktigaste användningsområdena:

Ingår i litium batterier

En kraftigt bidragande orsak till intresset för kobolt är att metallen ingår som ämne i litiumjon-batterier (i folkmun ibland kallat lithium batterier). Dessa batterier har blivit populära bland annat eftersom de kan lagra en stor mängd energi på en liten yta (densitet) och för att de är laddningsbara. Dessutom behöver de inte så mycket underhåll för att fungera.

Litium-jon batterier är den vanligaste typen av batteri i elbilar, t.ex. Tesla. Dessa batterier används även till mobiltelefoner, verktyg, kameror och annan elektronik. Till exempel utgör kobolt upp till 5 procent av vikten i en smartphone. I takt med att efterfrågan på teknisk utrusning ökar stiger även efterfrågan på litiumjonbatterier och därmed kobolt.

Kobolt ingår även i nickel-metallhydridbatterier som används som laddningsbara batterier och i vissa hybridfordon (tidigare även i vissa elfordon). Dessutom finns det kobolt i nickel kadmium batterier, vilka är vanliga i diverse elektronisk utrustning, som startbatterier för flygplan och i fjärrstyrda farkoster.

Magneter

Den höga smältpunkten för kobolt och det faktum att det är en ferromagnetisk metall gör den lämplig för att framställa permanenta magneter. Genom att blanda kobolt med nickel, aluminium och järn fås en legering som kallas för Alnico. Ibland blandar man även i titan eller koppar. Innan magneter med sällsynta jordartsmetaller hade uppfunnits var Alnico-magneter de starkaste som fanns.

En annan typ av magnet kallas för samarium-kobolt-magnet. Den har liknande styrka som de mycket starka neodymmagneterna men tål högre temperatur och klarar sig längre utan att bli avmagnetiserad.

Superlegeringar

Magneter är en slags superlegering, men det finns även andra användningsområden för starka legeringar. Kobolt används sedan länge för att tillverka de superstarka bladen i turbinen i jetmotorer. Ett liknande användningsområde är turbinbladen i gasturbiner.

Precis som titan är kobolt tåligt mot både korrosion och mot slitage. Det gör metallen lämplig att använda i diverse ortopediska implantat. Kobolt i legering tillsammans med krom och mobdylen används till exempel för att tillverka konstgjorda höfter och knän. Inom tandläkarkonsten används kobolt istället för nickel för att undvika problem med allergi.

Katalysatorer - kemi

Kobolt används som katalysator i kemiska reaktioner. En katalysator hjälper till i kemiska reaktioner utan att själv förbrukas. Vi talar här inte om katalysator i bilar (de innehåller platina, palladium och rhodium) utan om katalysatorer i kemisk industri.

Till exempel används kobolt för att omvandla xylen till tereftalsyra. I form av kobolt-karboxylatjon används ämnet i färger och fernissor. Det används även i tillverkningen av vissa former av däck. Dessutom används kobolt som katalysator för att ta bort svavel inom den petrokemiska industrin.

Färger: Koboltblå

Känner du till färgen koboltblått? Det är en ganska säregen blå färg som drar åt det gröna hållet. Bland annat Auguste Renoir använde koboltblå för att ge vattnet i sina målningar en speciell färg. Denna färg, som även kallas för Thénards blått eller cobalt blue på engelska, framställs av kobolt och aluminiumoxid.

Detta pigment har blivit populärt bland konstnärer och hantverkare eftersom det står emot tidens tand. Det påverkas inte så lätt av syra, luft och alkalier. Eftersom det tål hög värme går det utmärkt att använda för keramik. Därför är det inte så konstigt att kobolt använts inom konst och hantverk långt innan det fick en industriell nytta.

Förutom koboltblå finns även koboltgrönt (även kallat Rinmans grönt, sachsiskt grönt eller zinkgrönt), koboltgult (aurolin, Fischers gult eller Fischers salt) och koboltviolett.

Radioisotoper - radionuklider

Genom att bombardera kobolt med neutroner går det att framställa en förutsägbar mängd gammastrålning. Därför är kobolt användbart inom radioterapi. Kobolt används även för att sterilisera och avaktivera medicinskt avfall och överskottsmediciner samt för strålningsbehandling av mat. Det Denna typ av gammastrålning kan även användas för att mäta hur tjock betong och andra material är. Radioisotopen Cobalt-57 används i diverse medicinska tester. Kobolt 60 är en viktig radioisotop med kommersiell användning, bland annat för att skapa gammastrålar med hög energi.

Kobolt utvinning: miljöpåverkan och arbetsförhållanden

Att kobolt är en mycket användbar metall för industri, teknik, sjukvård och andra områden råder det inget tvivel om. Tyvärr finns det en ganska mörk baksida. Vi har redan nämnt att Demokratiska Republiken Kongo och Kina är de två huvudaktörerna inom utvinning och förädling av kobolt. Här ligger också det största moraliska dilemmat för dig som vill investera i kobolt (eller investera i litium).

Rapporter om barnarbete, slavhandel, miljöpåverkan och bristande respekt för mänskliga rättigheter, speciellt vid utvinning av kobolt i Kongo, har väckt frågetecken kring koboltframställningen. Konsekvenserna av utvinningen av kobolt (och litium) ses som en av de främsta nackdelarna med elbilar. Man har till och med kallat det för ”elbilens skelett i garderoben”.

Enligt Raconteur jobbar uppåt 35 000 barn i koboltgruvor i Demokratiska Republiken Kongo. Det är sällan dessa bär någon skyddsutrustning och det är vanligt med arbetsplatsolyckor. Det är inte ovanligt med drogmissbruk bland barnen för att de ska stå ut med de tuffa arbetsvillkoren.

Amnesty Sverige / International är en av de organisationer som upprepade gånger pekat på hur problematisk koboltproduktionen är. Enligt en studie från OECD ligger problemet delvis i att företag inte har någon rättslig plikt att spåra det kobolt som köps in. Granskningen av inköpskedjan går endast fram till smältverket eller raffinaderiet. Många ser därmed mellan fingrarna på vad som händer i gruvorna.

Det finns dock företag som jobbar med att motverka denna typ av miljöproblem och brott mot mänskliga rättigheter. Apple, Samsung och andra företag är del av ett initiativ som kallas för ”Responsible Cobalt Initiative”. Syftet är att jobba för lösningar där utvinningen av kobolt inte leder till att mänskliga rättigheter kränks eller till att miljön förstörs.

Apple har tagit det ännu längre genom att endast köpa kobolt direkt från tillverkarna. På så vis kan man ställa krav på tillverkningen så att miljökrav och mänskliga rättigheter respekteras.

Ett sätt är att strunta i Kongo helt och hållet. BMW har till exempel valt att köpa allt sitt kobolt från Australien och Marocco. Därmed har man full koll på hela leveranskedjan och kan vara säker på att inget barnarbete förekommer.

Substitut: Kan man klara sig utan kobolt?

Det finns en stor risk med att låta en större del av framställningen bero på ett enda land. Därför har man länge funderat på möjliga alternativ till kobolt. De rapporterade problemen med barnarbete och bristande mänskliga rättigheter i Kongo har bidragit till ett ökat intresse att hitta alternativa lösningar.

Panasonic som tillverkar batterierna i elbilarna från Tesla har meddelat att de håller på att utveckla batterier helt utan kobolt. Ett Tesla batteri utan kobolt skulle helt klart vara ett starkt säljargument för elbilsföretaget.

Vissa forskare har redan tagit fram teknologi som gör det möjligt att tillverka batterier helt utan kobolt. Bland annat mangan och järn kan komma att utgöra viktiga komponenter i framtidens batterier. Det går även att öka mängden nickel och minska kobolten i batterierna, men bara till en viss grad - annars blir batterierna instabila.

Ett alternativ är att satsa på så kallade solid-state-batterier. I denna typ av batteri ökar man mängden litium. Däremot behövs inte så mycket kobolt. Honda, BMW och Toyota är exempel på biltillverkare som valt att titta närmare på just den batteriteknologin.

Inom andra användningsområden finns följande alternativ till kobolt:

Magneter: Barium, strontium, nickel-järn-legeringar, neodym.
Färger: Järn, cerium, bly, vanadium eller mangan.
Diamantverktyg: Järn-koppar-legering
Hållbara / slittåliga material: Järn, nickel, keramik, cermets (keramik och metall)
Jetmotorer: Nickellegeringar eller keramik
Katalysatorer: Nickel, rhodium
Proteser: Titaniumlegeringar

Trots att det finns alternativ till kobolt inom flera områden verkar denna metall vara ohotad för tillfället. Orsaken är att den är så pass bra på det den gör att de flesta alternativ medför minst en av två konsekvenser. Mindre eller ingen kobolt alls i produkten gör antingen att kvaliteten försämras eller att priset stiger - eller både och.

Svaret på frågan är alltså ”nja”. Det går att klara sig utan kobolt inom ett stort antal användningsområden, men det är ännu inte optimalt att utesluta denna metall helt och hållet. Forskningen går emellertid framåt och det är troligt att det dyker upp allt fler alternativa lösningar i framtiden.

Trading och investeringar i kobolt

Den stora drivkraften bakom efterfrågan av kobolt finns i dagsläget inom elbilsmarknaden, även om elektronik och industri står för den absoluta merparten av användningen.

I Sverige har antalet elbilar ökat från drygt 500 år 2012 till över 30 000 i Q4 2019. Det finns samtidigt över 66 000 laddhybrider i Sverige. Prognosen är det kommer att finnas 2,5 laddningsbara fordon i Sverige år 2030. Enligt internationella Energirådet förväntas det finnas 127 miljoner elbilar i världen samma år. På en global nivå innebär det en ökad försäljning med 24 procent per år fram till dess!

I Europa blir det samtidigt allt hårdare lagar mot dieselbilar och fossildrivna bilar generellt sett. Efterfrågan på elfordon förväntas därför öka explosionsartat.

Så länge som kobolt förblir en så pass viktig ingrediens i elbilens batteri kommer efterfrågan på denna metall också att vara stor.

Samma sak gäller för mobiltelefoner, datorer, surfplattor och annan elektronik. Efterfrågan i Sverige och andra ställen i västvärlden är stabil. Dessutom kommer efterfrågan att öka i världen i takt med att standarden i utvecklingsländerna höjs.

Förnybara energikällor är en annan faktor som kommer att påverka efterfrågan på bra batterier och därmed troligtvis även kobolt. Det är inte alltid det finns ett omedelbart behov av all den solenergi och vindkraft som finns tillgänglig. Därför kan elen behöva lagras för att kunna användas senare under dygnet eller vid ett senare tillfälle då det råder elbrist. Här behövs kraftfulla batterier. Det lär även bli allt mer vanligt med batterier i villor som till exempel Tesla Powerwall.

Volatilt koboltpris

Priset på kobolt är minst sagt volatilt. De senaste 15 åren har det stigit i pris i storleksordningen 3-4 gånger vid ett par tillfällen. Därefter har det fallit tillbaks till tidigare nivå. Tittar vi på hela perioden 2005 till 2020 kan vi konstatera att priset är tillbaks på samma nivå som i början av perioden. Endast sett till priset ter sig därför kobolt bäst lämpat för trading.

Priset för kobolt 2005 - 2020 x 1000 USD / ton: stor volatilitet. Källa: Cobalt Price at Infomine.com

Hur investerar man då i kobolt? Till skillnad från många andra metaller finns det ganska begränsat med möjligheter. Här är några tips på hur du investerar i kobolt:

Köp koboltterminer / futures

På ett internationellt plan handlas råvaran kobolt på ”London Metal Exchange”, LME, metallbörsen i London. Där hittar du kobolt med beteckningen CO (samma förkortning som i kemi - i det periodiska systemet). Renligheten i metallen specificeras som minst 99,80 %. Priset för kobolt sätts i USD (amerikanska dollar) per ton och varje kontrakt innehåller ett ton av metallen. Handeln sker även i brittiska pund, euro och japanska yen.

Kobolt handlas genom terminer. Det engelska namnet för terminskontrakt är ”futures contract”. När du handlar med terminer finns två typer av kontrakt: köpkontrakt och säljkontrakt. Om du innehar ett köpkontrakt åtar du dig att köpa kobolt när kontraktet löper ut. Har du ett säljkontrakt åtar du dig att leverera kobolt.

Om du använder koboltterminer i din trading kommer du givetvis varken att vilja ta emot eller leverera själva råvaran. I sådana fall gör du dig av med kontraktet innan det löper ut.

Det finns tre löptider på koboltkontrakt:

Cash
Tre månader
15 månader

För att handla på LME finns tre alternativ:

Elektroniskt - LMEselect
På plats - ”The Ring”
Telefon

Oavsett vilket av ovanstående alternativ du väljer måste du först antingen bli medlem på LME eller använda dig av en mäklare som redan är medlem. Handlar du i små- eller medelstora volymer lär det andra alternativet vara att föredra p.g.a. kostnader och vissa krav som förknippas med medlemskapet.

LME har en lista på banker och andra mäklare som redan är anslutna till LME. Till exempel kan du handla kobolt på LME genom:

BNP Paribas
Commerzbank AG
Deutsche Bank AG
Goldman Sachs International
HSBC Bank plc
J.P. Morgan Securities plc
Merrill Lynch International
Societe Generale International Limited

Köp aktier i gruvbolag som framställer kobolt

Om du är småsparare eller endast vill handla med kobolt som en bisyssla är det lättare att investera i denna metall indirekt genom aktier, till exempel med Avanza eller Nordnet.

Eftersom den största mängden kobolt utvinns i samband med brytning av koppar och nickel är det den typen av gruvföretag vi behöver fokusera på. Det innebär alltså att det inte går att investera i 100 procent kobolt utan du får automatiskt exponering mot en portfölj av metaller. Det kan vara på gott och ont, men var medveten om att priset på gruvbolagens aktier inte enbart kommer att påverkas av hur priset på kobolt utvecklas.

Det finns flera kobolt aktier, gruvbolagsaktier där utvinning av kobolt utgör en del av verksamheten:

Glencore: En av världens största tillverkare av kobolt. Glencore står för runt 25 procent av all den kobolt som framställs i världen. 2018 framställde Glencore totalt 42 200 ton kobolt. Företagets finansiella muskler gör att det kan klara av det tuffa investeringsklimatet i Demokratiska Republiken Kongo (DRC). Utöver gruvorna i DRC har Glencore produktion av kobolt i nickelgruvorna i Kanada och Australien. Glencore har även ett nickel- och kobolt-raffinaderi i Kristiansand i Norge. Dessutom ägnar sig Glencore åt återvinning av batterier, inklusive återvinning av kobolt. Glencore handlas på Londonbörsen.
China Molybdenum: Världens näst största kobolttillverkare. Detta gruvbolag har liksom Glencore en omfattande verksamhet i DRC. Vid sidan av kobolt framställer denna jätte koppar, molybden, fosfor, tungsten, guld och niobium. China Molybdenum handlas på börsen i Shanghai.
Katanga Mining: Bolaget Katanga Mining har tillgång till världens största reserver av kobolt. ändå är det en tveksam investering. Orsaken är inte bara den att Glencore äger nästan alla aktierna i bolaget. Katanga Mining har dessutom haft problem med för hög uraniumhalt i sitt kobolt. Katanga Mining handlas på Torontobörsen.
Umicore: Om du hellre investerar i företag som kan återvinna litiumbatterier och kobolt kan Umicore vara ett intressant val. Detta belgiska bolag har över 10 000 anställda och satsar stort på forskning inom återvinning och hur man förlänger livslängden hos dyrbara metaller. återvinning av kobolt utgör en stor andel av Umicores intäkter. Umicore handlas på Equiduct-börsen i Belgien.
Sumimoto Metal Mining: Japanska Sumimoto Metal Mining äger ungefär hälften av Ambatovy-gruvan på Madagaskar där nickel och kobolt utvinns. Dessutom köper man in kobolt och nickel från Filippinerna. Sumimoto Metal Mining handlas på Tokyobörsen.

Köp aktier i streamingbolag

Ifall du vill få exponering mot koboltpriset men till en lägre risk kan det vara intressant att investera i streamingbolag. Dessa har som affärsidé att erbjuda finansiering till gruvbolag.

Deras deal är att de på förhand vet till vilket pris de får köpa kobolt i framtiden. Antingen sätts priset som en procentsats av hur mycket kobolt kostar vid ett visst datum eller så gör man upp på förhand om ett fast pris.

För att få loss pengar till gruvbolagen tar streamingbolagen ofta kortfristiga lån till en början. Därefter ger man ut obligationer eller så emitterar man nya aktier. Gruvbolagen uppskattar finansiering från streamingbolag eftersom det ibland kan vara svårt att få annan form av finansiering - i varje fall till de enorma belopp som ibland krävs. Streamingbolagen är också nöjda eftersom de kan ha en god vinstmarginal till en lägre risk oavsett vad som händer med koboltpriset.

Om du vill investera i streamingbolag med kobolt i portföljen kan Wheaton Precious Metals vara intressant. Detta bolag har gått från att nästan enbart investera i silver till att investera i guld, palladium och kobolt. Wheaton Precious Metals handlas på New Yorkbörsen.

Köp fonder med gruvbolag

Det finns inga fonder eller ETF:er med direkt exponering mot priset på kobolt. Däremot finns det ett antal råvarufonder och gruvbolagsfonder att välja bland. En sådan investering ger en ganska liten exponering mot just kobolt, men ofta finns det med som en del av mixen av råvaror.

Här är ett urval av fonder med gruvbolag som till viss del utvinner kobolt:

BGF World Mining X2 EUR Hedged: Råvarufond som bland annat har innehav i Vale, ett brasilianskt bolag med fokus på järnmalm. Kobolt finns med som en bisyssla. Det ovan nämnda Wheaton Precious Metals med streaming för kobolt är ett annat av innehaven. årlig avgift: 0,03 %.
Allianz Global Metals and Mining I EUR: Fond som investerar i råvarubolag. Lång sparhorisont. Bland innehaven finns bland annat världens största framställare av kobolt, Glencore. årlig avgift: 0,95 %.

Köp aktier i bolag med alternativa lösningar

Givetvis går det även att satsa på att kobolt kommer att användas mindre än beräknat och att koboltpriset sjunker. Ifall du inte vill gå kort i kobolt genom att handla terminer utan har en längre investeringshorisont finns ett antal alternativ.

Eftersom det är efterfrågan på elbilar som är den största drivkraften bakom prisutvecklingen i kobolt är det här vi får titta. Om vi antar att stora biltillverkare som Tesla, BMW, Audi, Ford, VW och så vidare i framtiden väljer att tillverka batterier med mycket små mängder kobolt eller mycket lite kobolt kommer det troligtvis att påverka priset negativt. Vinnarna hittar vi då istället bland alternativen till kobolt.

Det finns främst tre typer av litium batteri utan kobolt:

Litium-järnfosfat (LFP)
Litium-mangan-oxid (LMO)
Litium-titanat (LTO)

Av dessa är det LFP-batterier som väckt störst hopp om att kunna ersätta dagens batterier. De är mycket säkrare än dagens elbilsbatterier. Utmaningen är att utveckla ett batteri av typen LFP med tillräckligt hög kapacitet.

I dagsläget finns det flera bolag som forskar i hur man kan göra LFP-batterier till standard i nästa generations elbilar:

BYD: Den kinesiska tillverkaren av elbilar och elbussar BYD antas bli en av de största aktörerna inom LFP. BYD handlas på Hongkongbörsen.
Contemporary Amperex Technology Co - CATL: Denna kinesiska batteritillverkare gjorde nyligen en IPO. Bland annat tillverkar man batterier av typen LFP för elbussar. Nya fabriker i Kina och Tyskland är på gång. Aktien CATL handlas på börsen i Shenzhen.
Conamix: En liten startup från Ithaca i New York jobbar på att ta fram litiumjonbatterier som använder alternativ till kobolt för att minska miljöpåverkan. Conamix har redan tagit in 2 miljoner USD som del av ett större finansieringspaket om 8 miljoner USD. Du kan investera i Conamix och liknande företag genom inkubatorn plusvolta.com.
Panasonic: Tillverkaren bakom elbilstillverkaren Teslas batterier har meddelat att man jobbar på att utveckla helt kobolt-fria batterier. Panasonic handlas på Tokyobörsen.
Murata Manufacturing: Batteritillverkningen hos detta japanska storföretag hörde tidigare till Sony. Murata Manufacturing handlas på Tokyobörsen.
Toshiba: Detta japanska elektronikföretag tillverkar bland annat LTO-batterier för fordon. Utveckling pågår för att ta fram framtidens litiumbatteri för bilar och andra användningsområden. Toshiba handlas på Tokyobörsen.