Investera i havre - 5 tips på hur du investerar i havre

Intresset för havre som livsmedel ökar i världen. Detta sädesslag är en viktig råvara och näringskälla för såväl människor som djur. På senare tid har ett ökat utbud av hälsokost med havre bidragit till den ökade efterfrågan. Drivande faktorer är ett ökat intresse för växtbaserad mat, hälsa och havrebaserade alternativ till mjölkprodukter. Dessutom används havre i en rad industriella produkter som kosmetika och sötningsmedel.

Det finns många sätt att investera i havre på. Den långsiktige investeraren kan dra nytta av den pågående hälsotrenden. Den lär gynna företag som satsar på havre. Kanske kan detta på sikt även pressa havrepriset uppåt även om efterfrågan inom jordbruken än så länge är den avgörande faktorn. På kort sikt går det att utnyttja svängningarna genom trading, till exempel via en havre CFD.

Havre - ett allt mer populärt spannmål

Havre, Avena Sativa på latin, är en växt ur familjen gräs. Havreväxten kan bli mer än en meter hög och växer i områden där det är rikligt med nederbörd. Havre odlades för första gången kring Medelhavet för runt 2000 år sedan. Innan dess ansåg greker och romare att havre var oätligt. Vildhavre har däremot funnits i Västafrika sedan åtminstone 12 000 f.Kr.

I Sverige ökade intresset för havre under 1700-talet. I slutet av 1800-talet utgjorde havre runt 50 procent av allt spannmål som tillverkades i Sverige. Idag utgör havre 7 procent av odlingarna i Sverige sett till odlad yta.

Men vad är spannmål? Det är benämningen på de frön som tas tillvara från olika sädesslag. Havre är ett av de fyra sädesslagen. De övriga är vete, korn och råg. Dessa fyra sädesslag har gemensamt att de är näringsrika, har flera hälsofördelar och dessutom är de prisvärda.

Olika slags havre

Det finns många olika slags havre. Här är de vanligaste sorterna i Sverige:

Akseli
Belinda
Cilla
Delfin
Galant
Guld
Haga
Nike
Niklas
Symphony

Sädesslag med högt näringsinnehåll

Havre är det sädesslag som har största hälsofördelar och bästa näringsinnehåll. Det innehåller stora mängder betaglukaner (β-glukan). Det är ett lösligt kostfiber som hjälper till att sänka kolesterol naturligt och jämna ut blodsockret.

Dessutom finns det bra aminosyror i havre. Det är både bättre och fler proteiner i havre jämfört med de andra sädesslagen.

Havre är det enda spannmål som är fritt från gluten. Därför har havre och havreprodukter blivit ett populärt alternativ bland personer med glutenintolerans. Det kan dessutom användas för att framställa livsmedel som liknar mejeriprodukter. Dessa har blivit populära bland laktosintoleranta men även bland hälsointresserade individer.

Alla dessa nyttigheter gör havre till en intressant produkt att investera i.

Havre - mer än bara havregryn

Havre

Havre är ett viktigt livsmedel för människor och foder för djur, men det finns även fler användningsområden. Här är några exempel:

Traditionella livsmedel: Havre används i många livsmedel. Det förekommer som havreflingor, i müsli, som havrepuffar och som havremjöl, havrekross, fiberhavregryn, fullkornshavregryn eller havrekli. Havre används för att laga havregrynsgröt och havrevälling, i havrekex, bakverk med mera. Det går även att baka bröd med havregryn.
Alternativa växtbaserade livsmedel: Allt starkare hälsotrender, utbredd laktosintolerans och mjölkallergier har lett till ökad efterfrågan på växtbaserade alternativ. Några exempel på sådana är havredryck, havregurt, turkisk yoghurt baserat på havre, havregrädde, havrevisp, växtbaserad crème fraiche, pålägg, havrebaserad vaniljsås och havreglass.
Havreprotein: Ett protein i pulverform som utvinns ur havre. Används främst som kosttillskott.
Kosmetika: Det finns handtvål och handkräm med havrefröolja och havremjöl.
Sötningsmedel: Havre kan användas för att tillverka xylitol.
Havrestärkelsemjöl: Kan användas i kraftfoder.
Djurfoder: Havre är en viktig ingrediens i många djurfoder.
Uppvärmning: Det går att använda havre som ett alternativ till olja för uppvärmning. En liter olja kan ersättas med 2,5 kg havre, förutsatt att värmepannan anpassas.
Betaglukan: ämne som utvinns ur skalet på havre. Används för att sänka kolesterolhalten och stabilisera blodsockernivån i kroppen. Säljs som kosttillskott.

Internationell handel och trender

Internationellt sett är det länder med gott om nederbörd och gärna (men inte nödvändigtvis) lite kyligare klimat som är de största havreproducenterna.

Dessa länder odlar mest havre (megaton 2019):

1	EU-27	7920
2	Ryssland	4300
3	Kanada	4000
4	Australien	1000
5	Brasilien	825
6	USA	771
7	Kina	625
8	Belarus	450
9	Ukraina	430
10	Chile	385

Källa: Index Mundi, havreproduktion per land.

EU är alltså världens största tillverkare av havre. Inom EU är Polen, Finland, Spanien, Sverige och Tyskland några av de länder med störst skördar med havre.

Den internationella trenden är att efterfrågan på havre till livsmedel ökar samtidigt som produktionen minskar. Mängden havre som framställts inom EU har legat ganska oförändrad sedan 1999 och den är idag rent av snäppet lägre än vad den var då.

I Ryssland har havreframställningen minskat med 65 procent sedan 1987 i vad som då var Sovjetunionen. Sedan Sovjetunionens fall har mängden odlat havre i Ryssland legat i en svagt avtagande trend. Statistiken se snarlik ut i Ukraina och Vitryssland - två andra före detta länder i Sovjetunionen.

Världens tredje största havreproducent, Kanada, har tillverkat allt mindre havre ända sedan 1960-talet. Sedan 2010 tycks dock trenden ha brutits och Kanada har nu allt mer omfattande havreodlingar. En liknande trend ses i Kina.

I Australien, den fjärde största havreproducenten, ligger trendkurvan platt. Det har egentligen varken gått upp eller ner så mycket sedan 1960.

Allra störst minskning i tillverkning ser vi i USA. Där har produktionen minskat från 17 000 megaton 1960 till 771 megaton idag. Det motsvarar en minskning på över 95 procent! Orsaken till produktionsfallet i USA är att billiga sojabönor ersatt havre som djurfoder.

Det finns två länder i topp-10-listan över havreproducenter som går mot strömmen. Chile har ökat tillverkningen med över 270 procent mellan 1961 och 2019, dock från låga nivåer. Mest imponerande är Brasilien, som ökat sin havreframställning från 19 megaton 1961 till 825 megaton 2019. Det motsvarar en ökning på över 4200 procent. Man skulle kunna tro att Brasilien odlar havre för export men så är det inte. Nästan all havre som framställs går åt till inhemsk efterfrågan på djurfoder.

Framtidsutsikter som råvara och livsmedel

Havrefält

Havre har traditionellt sett i huvudsak tillverkats för att fungera som djurfoder. Med tiden har billiga och proteinrika sojabönor tagit platsen som huvudsaklig djurföda. Havre används fortfarande, men inte alls lika mycket.

Istället ligger fokus i framtiden på havre som livsmedel. Allt fler får upp ögonen för havrens goda näringsvärde och hälsofördelar. Det finns gott om exempel på företag som drar nytta av denna trend. Ett exempel är Fazer som nyligen köpte finska Kaslink som producerar främst havrebaserad mat och dryck. Ett av de mest kända bolagen på området är Oatley med sin havredryck och andra havrebaserade produkter. Denna typ av företag tros kunna dra nytta av den tilltagande trenden att låta produkter från växtriket utgöra en allt större del av den mat vi äter.

Det är en växande marknad. Mellan 2019 och 2024 förväntas världsmarknaden för havre öka med 3 procent per år. Den totala marknaden förväntas omfatta 28 miljoner ton 2024. Tre procent per år låter kanske inte mycket, men då får man tänka på att havre som djurfoder fortfarande utgör den största delen. Framtidsutsikterna för havre som livsmedel är betydligt bättre.

På sikt förväntas intresset för havre som näringsrik föda öka ytterligare. Det finns flera faktorer som kan få priset att stiga:

ökat intresse för hälsa: Havre och havreprodukter är både nyttigt och gott. Allt fler människor intresserar sig för en hälsosam livsföring. Fitness, gym eller vardagsmotion kombineras med nyttigare föda. Många väljer att äta havre och växtbaserade livsmedel. Havre ingår i sin enklaste form i müsli eller havregryn som används för havregrynsgröt. Den ingår även i energibars, bröd och diverse snacks.
ökad miljömedvetenhet: Det går åt mycket mindre energi när man tillverkar spannmål som havre och olika spannmålsprodukter jämfört med vad som behövs för köttproduktion. Dessutom blir utsläppen av koldioxid (CO2) lägre. Allt fler blir veganer, vegetarianer eller flexitarianer just för miljöns skull.
Större utbud av produkter: Idag är havre mycket mer än bara havregryn. Denna råvara används som ingrediens i ett stort antal livsmedel. Med hjälp av modern processindustri går det att tillverka havreprodukter som med nästan exakt samma egenskaper som motsvarande mjölkprodukter. Det breda utbudet av växtbaserade matprodukter gör att spridningen av matvaror med havre i tilltar. Trendiga företag som exempelvis Oatly har fått stor spridning utomlands och bidragit till den ökade acceptansen. Det finns till och med speciell havremjölk för baristas!
Efterfrågan på snabb men nyttig mat: Det är relativt lätt att tillverka havrebaserad mat som man kan ta med sig när man är i farten. Energibars, proteinbars och andra snacks med havre är både nyttigt och ger en snabb energikick. Många jobbar hårt och hinner inte alltid äta en riktig måltid. Kanske behövs ett mellanmål på väg till nästa möte. I sådana lägen är havrebaserade produkter ett utmärkt alternativ till mindre nyttiga snacks.
Tillväxtmarknader: Efterfrågan på mat ökar i takt med att världens befolkning ökar. Dessutom går allt fler från att vara låginkomsttagare till att bli medelklass. Det ökar efterfrågan på premiumprodukter med havre (till exempel havremjölk och baristahavre).
Klimatförändringar: Om det blir mer torka till följd av klimatförändringar kommer det att påverka havreproduktionen negativt. Havre behöver nämligen mycket vatten för att växa. Sämre skörd leder i sin tur till högre havrepriser.

I andra vågskålen finns det faktorer som kan få havrepriset att sjunka:

Sämre ekonomi: Världsekonomin drabbas då och då av lågkonjunktur. När det händer brukar efterfrågan på havre och andra livsmedel och råvaror för djurfoder och industri minska.
Prisförändringar på andra spannmål: Priset på havre korrelerar med priset på andra spannmål. På kort sikt kan vi få se prisfall för havre ifall handeln med spannmål generellt sett går in i en tillfällig negativ trend eller svacka.
överproduktion: Precis som med andra råvaror och spannmålsprodukter drabbas havreindustrin ibland av ett överutbud. Det inträffar när bönder och jordbruksföretag ökar sin produktion för att möta efterfrågan eller för att priserna är höga. När efterfrågan sedan avtar (om än tillfälligt) gör den överkapacitet som då uppstår att priset faller. Det kallas för att branschen är cyklisk.

Så handlas havre

Om du köper havre i affär ligger pris per kilo någonstans mellan 10 och 40 kronor per kilo beroende på märke och affär.

Om vi talar om havre som foder är det givetvis mycket billigare. Här talar vi om ett havre pris per kilo på 1,5 till 4 kronor. Priset beror på tillgång och efterfrågan, väder (torka/regn), hur mycket du köper samt vilken bonde eller tillverkare du köper av.

När vi talar om havre på industriell nivå eller som investering är det helt andra köpkanaler och priser som gäller. På en global nivå handlas havre som råvara och spannmål på Chicago Board of Trade (CBOT). Här mäts havre inte som kilo utan som bushel.

Hur mycket väger en bushel med havre? En bushel havre motsvarar 32 pounds (lb), vilket i sin tur är 14,515 kg. Det är amerikanska pounds som används.

När havre handlas på Chicago Board of Trade är mängden för ett kontrakt 5 000 bushels. Det innebär med andra ord en vikt på 70,755 ton.

Trading och investeringar i havre

Det är mycket lättare att investera i spannmål och mjuka råvaror som vete, majs eller sojabönor. För dessa finns nämligen certifikat att köpa hos nätmäklarna Avanza och Nordnet. Om du vill köpa havre får vi tänka till lite, men det går!

Vi diskuterade ovan att trenden för havre beror på om man ser det som en råvara generellt sett eller som en förädlad produkt i form av människoföda. Om du vill investera eller spekulera i havre bör du tänka på följande:

Priset kan ändras snabbt: På kort sikt fluktuerar priset på havre mycket, precis som för alla andra råvaror.
Oklar långsiktig trend för priset: Det är inte säkert att priset på havre på lång sikt ökar bara för att efterfrågan på havreprodukter ökar. Om mängden havre som används som djurfoder minskar ytterligare motverkar det effekten. Däremot kan priset på havre antas öka ifall klimatförändringarna leder till ökad torka.
Enskilda aktier kan vara bäst som långsiktiga investeringar: Tror du på att investera i havre som matprodukt är det troligtvis bättre att investera i enskilda aktier än att spekulera i havrepriset som råvara.
Havre som hedge: Du kan investera i havre och andra sädesslag på råvarumarknaden som hedge mot prisförändringar i andra tillgångsslag och inflation. Råvarupriser tenderar nämligen att stiga i takt med inflationen.

Havre CFD

CFD

Det går att spekulera i priset på havre, precis som för andra råvaror som exempelvis vete, majs eller olja. Eftersom det inte finns några havre certifikat, minifutures eller warranter hos de svenska nätmäklarna får vi istället använda havre CFD.

I vår mening är det egentligen mest en fördel jämfört med att handla med certifikat eller andra börshandlade produkter. CFD står för contract for difference. Det innebär att du köper och säljer havre indirekt genom att handla med skillnaden i pris.

När du handlar med havre-CFD kan du få en mycket stor hävstång. Det innebär att du inte behöver satsa så mycket pengar men ändå kan få god avkastning. Det kallas att man handlar på marginalen. Nackdelen är givetvis att du även löper risk att förlora pengar ifall priset på havre rör sig i fel riktning. Det går att förlora mer än vad man satsar. Därför är det viktigt att alltid använda stop loss ifall du väljer att köpa havre CFD.

På de plattformar för CFD som finns kan du förutom havre även trada med andra råvaror som exempelvis vete, majs och soja. Dessa plattformar har fördelen att det går snabbt att komma igång. Dessutom finns det flera verktyg och indikatorer som hjälper dig att analysera olika prisindex och grafer. Du kan till exempel göra anteckningar och markeringar direkt i grafen över priset på havre.

Fördelar med havre-CFD:er

Hävstång på havrepriset.
Alltid öppet - handla när du vill.
Tjäna pengar på havre i både uppgång och nedgång.
Enkla handelsplattformar. Många funktioner.
Lätt att använda stop loss och limit.
Robothandel med havre är möjlig.

Nackdelar med havre-CFD:er

Risk att förlora mer än vad du investerat ifall du inte ställer in programmet rätt.
Hävstången gör att priset på innehavet kan sjunka snabbt.
30 procent skatt eftersom det inte går att handla CFD på ISK

Havre futures och terminer

På den internationella marknaden handlas råvaror ofta i form av futures, eller terminer som det kallas på svenska. Det är köp- och säljkontrakt där köparen åtar sig att ta emot en leverans (vid köp kontrakt) eller att leverera råvaran (vid sälj kontrakt) vid en angiven framtida tidpunkt.

Havre futures / terminer handlas på Chicago Board of Trade (råvarubörsen). Varje termin markeras med löptiden: Mars (H), maj, (K), juli (N), september (U) och december (Z). Alternativt skrivs en förkortning av månaden ut.

Det går att köpa havre terminer via CME Group. Där handlas vete i kontrakt om 5 000 bushels. Sedan år 2000 har priset för havre per bushel varierat mellan ca $1 och $4,7. Det innebär att ett priset för ett kontrakt havreterminer under denna period legat någonstans mellan runt $5 000 och $23 500.

Du betalar dock endast en del av havrefuturens värde. Det gör att du får hävstång vid terminshandel. Går priset på havre upp är det utvecklingen på hela kontraktet som du räknar på, inte bara din insats. Motsvarande gäller vid nedgång. Det innebär att det finns säkerhetskrav för att täcka upp eventuell förlust.

Fördelen med havreterminer är, förutom hävstången, att du inte har någon motpartsrisk. Skulle exempelvis CME Group gå i konkurs gäller ändå kontraktet.

Nackdelen med havrefutures är att du inte kan handla när börsen är stängd. Det kan hända mycket med priset på natten eller över helgen. Då kan du alltså varken köpa eller sälja ifall du vill. Därför är det många som endast handlar (och behåller) havreterminer över dagen, så kallad daytrading.

Fördelar med havreterminer

Hävstång på havrepriset.
Satsa på uppgång eller nedgång.
Liten spread.
Ingen motpartsrisk.
Marknadspriser.

Nackdelar med havreterminer

Stor risk om du behåller kontraktet över natten.
Hävstången gör att eventuell förlust blir större.
Dyrare jämfört med börshandlade produkter.
Kräver stort kapital (krav på säkerhet).

Optioner

Havreoptioner kan vara ett alternativ till att köpa havrefutures. Den stora skillnaden är att optionskontrakten inte är bindande. Precis som futures har de ett slutdatum. Till skillnad från futures har optioner ett lösenpris. Du tjänar pengar på köpoptioner om priset för havre rör sig över lösenpriset plus själva kostnaden för optionen (premien). Då kan du utnyttja din rättighet att använda optionen. I annat fall förfaller optionen och då har du bara förlorat själva avgiften. Det omvända gäller vid säljoptioner. Du kan köpa havreoptioner på Chicago Board of Trade via CME i kontrakt om 5 000 bushels.

Fördelar med havreoptioner

Hävstång på priset för havre.
Satsa i antingen uppgång eller nedgång.
Möjlighet att tjäna pengar om priset ligger still.
Liten risk: du kan endast förlora premien.
Fungerar bra som hedge.
Följer marknadspriset på havre.

Nackdelar med havreoptioner

Du kan inte handla efter kontorstid eller på helgen.
Dyrt: Du får alltid betala en ganska dyr premie för dina havreoptioner.
Ibland är det brist på likviditet i handeln.

Investera i råvaror: ETF:er och fonder med havre

Det finns varken fonder eller ETF:er (Exchange Traded Fund) som bygger helt på havrepriset eller aktier i bolag som investerar i havre. Däremot går det att investera indirekt i havre genom vissa fonder. Utbudet är dock tunt. Vad vi känner till finns det ingen råvarufond med exponering mot havre, men det finns i varje fall en jordbruksfond som har havre i sitt prisindex:

Invesco DB Agriculture Fund: En amerikansk indexfond som investerar i ett jordbruksindex med 11 olika tillgångsslag. Förutom havre finns bland annat majs, vete, sojabönor och bomull i indexet.

Sedan 2018 går det inte längre att köpa amerikanska ETF i Sverige hos svenska banker och nätmäklare som Avanza och Nordnet. Ifall du inte råkar vara amerikansk medborgare och kan öppna konto i USA kan du istället köpa amerikanska ETF:er via CFD-aktören CMC Markets.

Fördelar med att köpa havrefonder

Få bred riskspridning.
Slipp lägga ut stora summor pengar.
Du kan inte förlora mer än vad du investerar.

Nackdelar med att köpa havrefonder

Mycket begränsat utbud.
Inga rena havrefonder.
Lite bökigt att köpa amerikanska ETF:er (men det går genom CFD-plattformar)
Havre ingår sällan i råvarufonder.

Köp aktier i företag med havreprodukter

Pepsi

Vill du satsa på havre som en framtidsprodukt inom livsmedelsindustrin? Då är förmodligen det bästa sättet att investera på genom direkt ägande i aktier i något av de bolag inom sektorn. Det finns inga aktiebolag som endast handlar med råvaran havre.

Svenska Oatly är en av de största aktörerna inom havrebaserade matprodukter. Tyvärr handlas Oatly ännu inte på någon börs. Oatleys moderbolag heter Cereal Base CEBA AB men inte heller det är börsnoterat. Senast i maj 2019 meddelade Oatly att det inte var aktuellt med börsnotering ”inom den närmsta tiden”. Det ska inte uteslutas att bolaget fattar beslut om att gå till börsen för att få in kapital för vidare expansion. Håll ögonen öppna!

Schweiziska Nestlé är världens största livsmedelsföretag. Den årliga omsättningen är över 90 miljarder schweiziska franc. Av detta är det endast en liten del som har med havre att göra, men det är ändå inte en obetydlig andel. Mest känd är kanske Nestlés produkt Cheerios som bland annat innehåller havre. Företaget marknadsför även rena havregryn, smaksatta havregryn för gröt och vegansk latte med havremjölk. En annan produkt är en energibar som kallas för Milkybar Wowsomes och som främst består av havre. Om efterfrågan på havreprodukter fortsätter att öka finns anledning att anta att Nestlé kommer att fortsätta satsa på havreprodukter.

Det kan vara svårt att köpa aktier i Nestlé via nätet men det går att lägga en order genom att ringa en mäklare (Avanza eller Nordnet). Ett alternativ är att köpa ett certifikat med exponering mot Nestlé. Finns hos Avanza och Nordnet.

PepsiCo är ett annat av världens största livsmedelsföretag. Få känner till att det inte främst är läskedrycken Pepsi som detta bolag marknadsför. Matvaror och snacks utgör en större del av PepsiCo:s omsättning. Här hittar vi bland annat det berömda havregrynsmärket Quaker Oats. Du köper aktier i PepsiCo (PEP) på Nasdaqbörsen.

Att det finns en framtid för havredryck är något som livsmedelsproducenten Danone insett. Detta internationella företag tror på växtbaserade matvaror vilket man visar genom sitt varumärke Alpro. Enligt dem själva står detta märke för hela 41 procent av världens plantbaserade matprodukter. Här hittar vi bland annat havremjölk, vid sidan av mandelmjölk, sojadryck, kokosdryck och andra produkter.

Dessutom marknadsför man ett märke som heter Silk Oat Yeah med havrebaserade produkter som ersätter mjölk, grädde, gräddfil, yoghurt och så vidare. En konkurrent till Oatly med andra ord.

Du kan köpa aktier i Danone SA (BNp) på Parisbörsen via en nätmäklare.

Fördelar med att köpa aktier i företag med havreprodukter